legoman

Åh! Oh! vilken lyckans dag! EMD i direkt-chatt gör mig alldeles lyrisk! Kan inte tänka mig en härligare kväll, det är helt klart den bästa dagen i mitt liv också. Jag och Bertold kanskekanske ska ses sen, bara för att jag ska få tillfälle att utstöta tillfredställda läten som "Ah åh mmmmhh oh! Bertold!"
Läste i gårdagens Metro inför skrivsläppat av ÅRETS PLATTA  A state of mind hade stackars lille lille Danny blivit sjuk och varit jättestressad och pressad och gått ner 5 kilo och mått uselt och jag klarar inte av det att tunén kanske blir inställd ååååååååååååååååååååååååå jag har ju köpt biljetter och väntat och sett fram emot detta i en evighet och nu kanske det inte blir av och allt jag vill är att se och kanske kanske röra bara lite. och säga heeeiii. Men det viktigaste just nu är såklart att Danny får vila och ta sig igenom den svåra perioden och att han mår bra igen :( <3

Satt idag och tänkte lite allmänt och sådär, och som ofta konstigt nog landade mina tankar på vikarier. Måste erkänna att jag älskar dem, först och främst kom jag fram till att jag saknar "wiii" (det lilla ljudet uttras samtidigt som man för pekfingret och tummet mot varandra framför sitt ena öga som man blundar med). Jag var kär i hans tätögdhet och hans onaturligt ihop-wiiiade ansikte. Underbar...